Huvudbangården, Köpenhamn

Jag fascineras av den urbana miljöns ytor, linjer och strukturer och av hur de kan omtolkas genom färg. I mitt måleri använder jag färgen både för att lyfta fram och förenkla det jag ser, tills ett nytt motiv eller en ny känsla träder fram. Det handlar sällan om att avbilda en plats exakt, utan snarare om att fånga det som stannar kvar i minnet efter ett möte med en plats. Jag inspireras av ögonblick i rörelse, vyerna från ett tågfönster där landskapet snabbt passerar och lämnar fragmentariska intryck, men också av platser som tycks ha stannat i tiden. Övergivna stålkonstruktioner, industrimiljöer och slitna fasader väcker hos mig en känsla av historia och spår av närvaro. I dessa kontraster mellan rörelse och stillhet, mellan förändring och förfall, hittar jag utgångspunkten för mitt arbete. Genom val av färg, komposition och form vill jag förmedla stämningar som rör sig mellan förväntan, vemod och nyfikenhet. Måleriet blir för mig ett sätt att bearbeta intryck och undersöka hur våra upplevelser av platser fortsätter att leva kvar och påverka oss långt efter att vi lämnat dem.