About
Jag föddes i kuststaden Halmstad år 1998 och bor idag i Köpenhamn, Danmark.
Konsten introducerades för mig samma dag som jag kunde hålla i en penna själv. Efter en barndom
full av konstskapande försköt jag denna del av mig själv i förmån för studier på universitet och som
kvinnorättsaktivist. Efter en masterexamen i statsvetenskap på Göteborgs Universitet fann jag mig i
en sits där den traditionella banan efter denna examen inte lockade, så jag bestämde mig för att
använda all kunskap från mina studieår för att skapa samhällelig förändring genom konsten. Är inte all
konst politisk? Därför tog jag beslutet att låta konsten helt fylla mitt liv och flyttade till södra Frankrike i
ett år för att studera på folkhögskolan Ecole de Mont Cotton.
Som kvinnorättsaktivist använder jag konst som verktyg för förändring, såväl samhällelig som själslig.
Mitt konstnärliga arbete baseras på en vilja att kommentera samhällets bristande förmåga att ge varje
kvinna hennes rättigheter och hur detta svek kan förvränga en kvinnas inre. Detta kombineras med
former av vatten för att ge ytterligare en personlig dimension och för att uttrycka dualiteten hos kvinnor i
stort men också i ett förvrängt inre hos en kvinna.
Eskapism kopi
Inspiration
Mina inspirationskällor kommer alltså från egenupplevda händelser, observationer av vattnets former
och rörelser, men också från två konströrelser som uppstod under en världsomvälvande tid som
dagens historiker menar påminner mycket om utvecklingen i vår värld. Precis som jag ämnar att
göra, använde dadaisterna sin konst som protesthandlingar och genom det ifrågasätta sin samvaro.
Därför har jag framför allt tagit inspiration ur deras ‘anti’ filosofi, specifikt den anti-politik som
dominerade i den tyska delen. Som Hannah Höch, som kritiserade såväl det rådande styret men även
de patriarkala strukturer som dominerade. Processen att tillåta slumpen styra de former som
uppenbarar sig för mig, har jag tagit inspiration från Jean Arp. Man Rays innovativa fotokonst tar jag
mycket visuell inspiration ifrån, speciellt hans användning av solarisering finner jag uppslukande.
Ur surrealismen är det framför allt deras vilja att söka sig till sitt undermedvetna som inspirerar. Inom
denna rörelse finner jag konstnärer som Dora Maar, Grete Stern och Marcel Jean speciellt
tankeväckande. Utöver konsten från dessa två konströrelser, finner jag också mycket inspiration i
Francis Bacons målningar, både i färgval men även hur hans porträtt deformerar ansikten genom så
mjuka former och lyckas skapa en så stark känsla av obehag.
2024 – 2025. Konst och franska på Ecole de Mont Cotton, Åredalens folkhögskola, Bagnols sur Cèze, Frankrike.
2022 – 2024. Mastersprogrammet i Statsvetenskap, 120 HP, Göteborgs Universitet, Göteborg.
2018 – 2022. Kandidatprogrammet i Globala Studier, 180 HP, Göteborgs Universitet, Göteborg.
23 maj. Scandi Tour (Designfestival) med Cay Collective, Köpenhamn.
Jag arbetar framförallt med teckning i grafit, men även med oljemålning och skulpturer i tyg.
Materialvalen speglar en mjukhet som jag visuellt dras till, som tygets böljande former och ett mjukt
grafits förmåga att skapa runda vattenlika former. De är också viktiga förmedlare av vilka av mina
minnen som dikterar mitt liv och hur mitt undermedvetna visuellt uppenbarar sig för mig.
Kopplingen mellan kvinnor och vatten startade för något år sedan när jag läste en dikt om Europa och Tjuren för en skoluppgift när jag studerade i Frankrike (i bakhuvudet hade jag skulpturen av Carl Milles på Stora Torg i Halmstad). I dikten fanns en rad som beskrev att Europas hår omvandlades till havsskum.
Min process är ofta att jag ser en bild på ett ansikte som jag fastnar för, sedan kombinerar jag detta ansikte med andra ansikten och under skapandets gång uppenbarar sig runda former som jag följer. Många gånger börjar jag med en förskiss, men jag låter alltid formerna som uppenbarar sig för mig styra och därför blir alltid slutprodukten annorlunda. Jag gillar också att 'gömma' ansikten i mina verk, att alltså inte göra det allt för uppenbart för åskådaren och använda mig av det mänskliga i att vi ser ansikten i alla möjliga saker.
En stor del av min process är också att gå på museum. Jag har haft förmånen att se många surrealism utställningar, exempelvis på Centre Pompidou i Paris och SMK i Köpenhamn, och varje gång ser jag något som jag tar med hem (som de mjuka formerna i Dalís målningar och de olika corpse exquisite). Till en början var mitt huvudfokus på ansikten, men nu söker jag allt mer att applicera min process på hela människokroppar och så småningom även på objekt. I denna utveckling ser jag mycket på Francis Bacons verk, surrealismens användning av objekt och Boschs 'Lustarnas trädgård'.
Similar Artists
